Så det kan gå...


Donna var inte fullt lika nöjd med den fina lilla sjukhagen Mattias byggt. Den lilla skadade hästen som vi fått veta troligtvis aldrig skulle kunna bli något annat än en fölmärr och promenadshäst p.g.a. skadan i höger framben, seglade vackert och tillsynes helt smärtfritt över det ca 1meter höga staketet. Där strosade hon omkring på gården helt oberörd av hoppet. Det var då jag på riktigt började tvivla på veterinärernas hårda dom.

(Som ni ser fick min man lite mer att göra. Han fick förlänga stolparna till hagen avsevärt. Dessutom fick vi koppla in elen på sjukhagen, vilket vi inte tänkt göra från början.)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0